En droppe i havet märks inte. Alla manuskript som inte beställts av förlagen bildar ett hav, där en enskild droppe inte märks, om den inte växlar färg eller form, blir något som bryter.

Utseendet har betydelse men insidan ännu mer, när det gäller följebrev.

Många förlag vill inte ha manus, bara följebrevet och synopsis. Brevet behöver med fördel inte vara långt, helst så kort som möjligt men ändå säljande. Har du skrivit en dystopi, då är det onödigt att bomba förlag, som inte är intresserade.

Följebrevets/första mejlets funktion blir att få veta om genre och förlag matchar.

Förlag tar emot manus på olika sätt:

  • per formulär på hemsidan (oftast både följebrev och manus)
  • per mejl (som word, pdf, annat format) – önskar helst kontakt först, för att veta om det matchar
  • per snigelpost – kolla om de alls är intresserade av din genre innan du sänder

På 1-2 sidor ska du sälja in dig själv och ditt manus. Jo, du själv behöver finnas för att boken ska sälja. Sannolikheten för att manuset på sin höjd når nivån bra eller godkänt finns men det räcker inte, om du inte själv syns eller finns för en större krets av människor. Skapa din värld.

Vad är så speciellt med din story? Varför skulle människor satsa sina pengar på att köpa boken?

Lägg ner mycket tid på följebrevet. Visa din skicklighet i att formulera dig kort och ändå få med det som driver förläggaren att läsa vidare, till och med att börja bläddra i manuskriptet. Där bör ribban ligga. Du ska sälja in dig men även ha belägg för vad du skriver. Manuskriptet avslöjar verkligheten.

Hafsa inte ihop ditt brev. Kanske du kan låta det bli till under tiden som du skriver manuskriptet. Fånga goda tankar och låt dem samlas på ett papper, som blir grunden för brevet.

Jag har gillat Pia Lerigons hemsida, om vad följebrevet bör innehålla:

Kontaktuppgifter – tar inte mycket utrymme

Varför du valt just det här förlaget – om man vet, att förlaget ger ut den typ av böcker som man skrivit eller läst och hört något specifikt om förlaget, som är en verklig orsak, kan man skriva det men oftast sänder man till flera och det vet förlagen om. Om brevet sänds utan manus, för att kolla upp intresset för manuset, då kan det vara värt att skriva varför man valt förlaget.

Kort om vem du ärkort! men säljande. Inget cv, men ändå sådant som syns i sociala medier eller tidigare publicerade verk, artiklar m.m.

Hur manuset kom till – tar inte mer än 1-2 meningar

Varför ditt manus behövs – en bra fråga. Den tar inte många meningar, om du verkligen vet svaret.

En manuspitch – sälj in ditt manus, så att förläggaren inte kan lägga från sig brevet.

Vilken genre du skriver inom – om du har koll, vilket säger något om dig också. Knappt en mening.

Vilka som är din målgrupp – behöver du veta redan innan du börjar skriva. Tar inte mer utrymme än en kort mening.

En bibliografi av dina tidigare verk – om du har. Har du en uppskattad blogg med följare, är det inte heller fel.

Information om eventuell författarplattform – kan vara sociala medier och liknande, för att du ska kunna vara med och sälja boken.

I sig behöver texten inte bli lång, om man vet svaren men det ska se snyggt ut layoutmässigt också, vilket kräver en del mellanrader, så räkna med 1½-2 sidor=2sidor J

Förlagen är stressade. Ju snabbare de får koll på brevet, avsikten, drivet, desto bättre. Ditt följebrev är en sida bland flera tusen andra. Vem orkar läsa?


Ett PS om genrer. Taget från samma hemsida. Vet du själv vilken målgrupp du skriver för? Eller är det cross-over? Vet du vilken genre? Ja, det kan vara snårigare, speciellt när definitionen på genre varierar så stort.

Faktaböcker kan t.ex. delas in i:

  • Läroböcker
  • Populärvetenskap
  • Biografier
  • Reportage
  • Debattböcker
  • Avhandlingar


Skönlitterära böcker kan t.ex. delas in i:

  • Drama (för teater eller film)
  • Lyrik
  • Barnböcker
  • Noveller
  • Romaner


Romanerna kan i sin tur delas in i olika genrer t.ex.:

  • Deckare
  • Thriller
  • Feelgood
  • Romance
  • Fantasy
  • Sci-Fi
  • Historiska romaner


·